Lägrets historia - 1/3
nästa sida 2/3
Den 1 september 1939 angreps Polen av det nazistiska Tyskland. Trots militära pakter med Frankrike och Storbritannien fick Polen ingen hjälp från de allierade länderna. Sovjetunionen angrep Polen ca tre veckor efter Tyskland. Polens hela territorium befann sig nu under ockupation.
I de erövrade områdena införde nazisterna skrämsel- och terrorpolitik bland det polska folket. De nazistiska säkerhetstjänsterna genomförde hundratals arresteringsaktioner för att eliminera dem som skulle hota det Tredje rikets säkerhet. Först och främst måste de isolera och likvidera olika slags ledare som kunde uppmuntra folket för att kämpa för frihet. Nazisterna ville även utplåna den nationella egenarten hos polackerna och ville på det sättet få gott om lydiga slavarbetare i sitt nya Lebensraum (ty. livsrum). Darför sattes flera hundratusen polska intellektuella, lärare, katolska präster, officerare, konstnärer och till och med barn och ungdomar i fängelse.
Ockupationsmakten fick omgående brist på fängelseplatser och behövde en ny plats för inkvartering av 10 000 polska politiska fångar. Speciella kommissioner valde de före detta polska kasernerna i staden Oswiecim (ty. Auschwitz) till plats för ett nytt koncentrationsläger. Auschwitz var beläget vid de två floderna Wisla och Sola, vilka gav stora möjligheter att dölja förbrytelser och försvåra eventuella flyktförsök. Man tvångsförflyttade även det polska folket från kringsliggande byar och skapade en speciell säkerhetszon - Interessengebiet, vilket ytterligare skulle isolera lägret. Oswiecim var en av de viktigaste järnvägsknutarna i det ockuperade Polen och lägrets läge gav också möjligheter att ta emot stora järnvägstransporter med fångar.
Våren 1940 grundades Konzentrationslager Auschwitz (KL Auschwitz) och SS-Hauptsturmführer Rudolf Höss utnämndes till kommendant. I mitten av maj 1940 kom tillsammans med SS-Rapportführer Gerhard Palitzsch en grupp med 30 tyska kriminella fångar från lägret i Sachsenhausen. Just dessa hänsynslösa yrkesbrottslingar blev s.k. fångfunktionärer kapos - ett komplement till SS-männens terror bland vanliga fångar.
Den 14 juni 1940 anlände den första lasten till KL Auschwitz - 728 polska fångar från fängelset i Tarnow. Auschwitz skulle vara den absoluta slutstationen för dem och tusentals andra människor från hela Europa. Efter ett tal av lägrets chef Karl Fritzsch till de nyanlända fångarna, hade dessa inte några förhoppningar om sitt öde. Fritzsch brukade säga till fångarna att de inte hade kommit till ett sanatorium utan till ett tyskt koncentrationsläger och därifrån fanns det bara en utgång - nämligen genom krematoriets skorsten. Den cyniska skriften "Arbeit macht frei" (ty. arbete ger frihet) på huvudporten, där ordet frihet betydde döden, stärkte bara fångarna i sin övertygelse.
Ursprungligen tillämpades enbart en utrotningsmetod gentemot fångarna i KL Auschwitz - nämligen omänskligt hårt arbete i kombination med svält och psykisk terror (Vernichtung durch Arbeit).
KL Auschwitz I - Huvudporten "Arbeit macht frei"
Vid den brutala mottagningsprocessen förlorade fångarna sin tidigare identitet och blev endast nummer i lägrets dokumentation. Fångens status i lägret bestämdes bara av färgen på triangeln av tyg, vilken fästes på de randiga blågrå fångdräkterna. Färgtrianglarna hade som uppgift att märka ut olika kategorier av fångar: politiska fångar, judar, zigenare, jehovas vittne, homosexuella, osv.
Under de första månaderna av lägrets existens rekryterades fångarna först och främst för utbyggnaden av lägret. Så småningom började man använda fångarna som billig arbetskraft inom nästa alla grenar av den tyska industrin, huvudsakligen inom rustnings- och kemiindustrin. I närheten av KL Auschwitz tillkom flera fabriker som hörde till de mest kända tyska koncernerna, t.ex. IG Farbenindustrie AG, Krupp, DAW, Siemens Schuckertwerke AG och Hermann Göring Werke. Fångarna tvingades arbeta i genomsnitt elva timmar per dag. Istället för lön fick de för sitt slavarbete endast en skål med stinkande kålrotssoppa, en liten bit oftast mögligt bröd, lite margarin och en kaffeliknande vätska. Varje dag deltog fångarna i flera timmars långa appeller (uppställning med kontrollräkning), som också var en form av trakasserier i lägret. Barn och ungdomar behandlades på samma grymma sätt. SS-män och fångfunktionärer kapos förfogade över en rad olika straffmetoder. De fick till och med ostraffat mörda andra fångar.
nästa sida 2/3
Läs mer om KL Auschwitz-Birkenau!
Böcker om KL Auschwitz-Birkenau på svenska
Vad kan man se i KL Auschwitz-Birkenau?
Öppettider och ordningsregler för besökare på Auschwitzmuséet
Hur kommer man till Auschwitz?
60-årsminnet av befrielsen av koncentrationslägret KL Auschwitz-Birkenau
Bilder från KL Auschwitz I
Bilder från KL Auschwitz II-Birkenau
Vinterbilder från KL Auschwitz-Birkenau
Intressanta länkar
Michal Kubica - auktoriserad svensktalande reseledare och guide
www.guiden.pl, mikubica@wp.pl, +48 502 759 885